onsdag 3 november 2010

svårmotiverad

Hur kul är jag egentligen. Jag skulle aldrig passa att vara chef och kunna motivera mina medarbetare.
Tom hunden är rätt ofta svår att motivera. Sätter jag mig på golvet kommer han bara och ska mysa.... Och om vi lyckas komma igång, så kan han mitt i träningen få för sig att "näe, va' tråkigt! Jag går och lägger mig." med en stor gäääsp. Jag ser så fram emot kursen "lördag hela veckan" jag tror vi är i stort behov av att gå den. För det är nog det det är frågan om, motivation-belöning. Verkar som han tänker "varför då?"

Igår började Filippa på dagis.  Hon börjar bli en stor tjej nu. 1,6 år. Och lilla Vilda var och hälsade på oss igår. Hon börjar också bli en stor tjej. Så fick farfar Örjan vara farfar igår. Det blir inte så ofta.

Nu har jag bytt batterier i den lilla radion. Så nu kan jag höra på musik och snack igen. MEN vad de spelar Robyn ofta.

Idag pratade jag med ytterligare en person som fick sluta sitt jobb fast i april iår. På samma ruttna sätt som vi andra. Vi är ju några stycken och vi har väl ett gemensamt, hoppet om att aldrig mer behöva jobba för ett stort amerikanskt företag i IT-branchen. De borde inte ens få etablera sig här:)
//MM

Inga kommentarer: